flyttbloggen

Nu tänkte jag försöka bena ut hur livet ser ut för en lyxhustru, eller hur ni nu vill kalla mej.

Vi bor ju i ett hyrt hus. Trädgården och poolen tas om hand av trädgårdsmästaren (gaarrchderer på spenglish) och pool guy. Samtliga talar engelska hjälpligt. Deras engelska är i vilket fall betydligt mer utvecklad än min spanska.
Jag vill också direkt klargöra att ingen av dessa spanska män, som regelbundet traskar omkring i min trädgård, är någon halvt avklädd sexbomb. Och jag är ingen desperat hemmafru, för den delen.

Trädgårdsmästaren har hittills klippt gräset en gång varannan vecka, och inget mer. Igår klagade jag, och påpekade (helt osvenskt) i bestämd ton att han minsann fick ta och röja upp lite bland buskar och rabatter. Och framförallt ta och och plantera något levande i trädgårdens största rabatt! Den består i dagsläget av jord och ogräs samt ett fågelbad som jag ställt dit. Han lovade plantera nya buskar och rensa ogräs. Nu ska vi se hur lång tid det tar innan det blir av.

Nej, man kan liksom inte gå här och tro att nåt löser sej av sej självt. Det gäller att ligga på, klaga (vänligt, men mycket bestämt), ringa igen, påpeka och klaga igen. Här funkar det inte att bocka, buga, säga ursäkta mej och hålla sin plats i kön, då kommer man liksom aldrig fram till kassan.

Hittills har vi mest handlat på vanliga matvaruhus, precis som hemma i Sverige. Alltså inte så många slaktare och bagare eller grönsaksmarknader än. Framförallt är det för varmt att åka omkring med barnen i bilen till tio olika ställen för att få ihop en matkasse.
Nu har vi i alla fall hittat till slaktaren, som har butik ett kvarter från där vi brukar handla övrig mat. Precis som vännen S berättade, är det svårt att gå tillbaka till vacuumpackat när man en gång börjat handla där. Entrecoten är sagolik, lammkotletterna likså. Nu återstår att äta sej igenom det övriga utbudet av kött (styckat precis som man vill ha det), kyckling och alla roliga korvar. Jag kallar dem äkta korv, alltså de innehåller kött och är stoppade i riktiga fjälster.

En gång i vecka kommer städerskan. Hon stryker och städar, dammar, torkar golv och putsar fönster när det behövs. Vi har nyss bytt städerska, eftersom den första vi hade tvättade sönder våra kläder och tog dubbelt så mycket betalt som alla andra. Hon var dessutom tyska, vilket av nån anledning kändes obehagligt... som om hon var ute efter oss.
Numera tvättar vi själva ("no lavar!" påpekade jag noga för nya städerskan, som nickade och sa "no no") och lägger stryktvätten i ett skåp. Tänk er själva att kunna välja bort allt hushållsarbete som man tycker är tråkigt, det är lyxigt.

I övrigt spenderar jag och barnen mycket tid vid poolen tillsammans med andra lediga mammor och barn. Det går väldigt lätt att fördriva tid med att prata, dricka iste och äta frukt.
Mycket tid går också åt till att köra omkring och lära sej hitta överallt. Just nu försöker vi hitta några alternativa badstränder, så att man kan variera sej lite. Vart man än kommer är det underbart varmt vatten, mjukigt sandigt och välskött.
Än återstår en del arbete innan jag kan kalla Mallorca min ö, men än så länge kommer vi mycket bra överens. Plötsligt är bergsvägarna, med tillhörande stup, helt ok. För trots allt finns där oftast en vit strand och turkost vatten vid vägs ände, och det är väl värt resan.