Det drömda sommartorpet
Efter nästan tre veckor på Mallorca, börjar jag så smått drömma om ett torp i Sverige. Ni vet, ett sånt där med såpskurade golv, vedspis och flaggstång. Det är så härnere, att det svenska inom mej bubblar upp ibland och jag överväldigas av tankar på jordgubbar, abborrmete och doftande tång.
"Det är lätt att bli blödig och nostalgisk, fast man bara bytt miljö...", som den gode Winnerbäck sjunger.
Än så länge landar det ungefär vid att vi bor i det drömda torpet på sommarn, och flyttar som svalor till Mallorca framåt hösten. Jo, ni vet väl vid det här laget att jag är lite romatiskt lagd. Visst låter det väl ändå idealiskt?
En del av min barndoms somrar är utspelas i just ett såntdär torp. Läskback i jordkällarn (vi hade aldrig läsk annars). Mormors omöjliga solsäng, som ingen kunde fälla upp riktigt. Mariekex, saftglas med getingar i, doften av flytvästen, metmaskar och somna på durken i båten.
Jag tittar på Sommartorpet på webb-tvn. Fan, va de håller på och hyvlar plank och putsar fasader.
Jag läser DN, som skriver om nån undersökning från Sverige. Väldigt stor andel av svenskarna berättar att de ska "fixa" med huset på semestern. Bygga altaner, lägga sten och sånt trist.
Och jag tänker att det är väldigt skönt att slippa alla de där måstena. Här, i vårt hyrda hus, finns inga såna.
Ibland när jag lagar mat i mitt spanska kök (när ni kommer till Spanien, måste ni äta lammkött. Jag menar det verkligen, även ni som hatar lamm, det är helt annat här. Inte en kofta i sikte!), kommer det märklig musik på podden som jag satt på blanda spår. Märklig i den bemärkelsen att den kanske inte passar in så bra här, i den här miljön. "Så länge skutan kan gå", från en Taube-tributplatta och "Honung och guld" med Gyllene Tider och så "Hälsingland" förstås. De hade kanske passat bättre in på torpet. Men på nåt sätt sträcker jag på mej, i min svenskhet och mitt medfödda vemod, när jag hör dem här i Spanien. Fuck you, Macarena, liksom.
Jag ser fram emot det där torpet ändå, trots att jag måste skrapa färgflagor på snickarglädjen. Jag ser fram emot att bli väckt av flugor på näsan och att lyssna på pratradio. Ta mej fasen om jag inte ska ta och vispa upp lite egen limfärg också, samtidigt som jag lagar gubbröra. Kanske så småningom nåra barnbarn kommer dit och plockar kantareller. I stort handlar det nog om att leva ett sommarliv, där det inte är så jädra noga med allt. En fusion av det liv vi har här på Mallorca - utan planer och klocka - med den svenska sommarn - frisk grönska och svala nätter.
Blir det sen norra Öland eller Blekinge skärgård... ah, what the heck.
(Möjligen är allt detta svenska nåt jag sett i en ölreklam nångång, plötsligt blir jag osäker...)
"Det är lätt att bli blödig och nostalgisk, fast man bara bytt miljö...", som den gode Winnerbäck sjunger.
Än så länge landar det ungefär vid att vi bor i det drömda torpet på sommarn, och flyttar som svalor till Mallorca framåt hösten. Jo, ni vet väl vid det här laget att jag är lite romatiskt lagd. Visst låter det väl ändå idealiskt?
En del av min barndoms somrar är utspelas i just ett såntdär torp. Läskback i jordkällarn (vi hade aldrig läsk annars). Mormors omöjliga solsäng, som ingen kunde fälla upp riktigt. Mariekex, saftglas med getingar i, doften av flytvästen, metmaskar och somna på durken i båten.
Jag tittar på Sommartorpet på webb-tvn. Fan, va de håller på och hyvlar plank och putsar fasader.
Jag läser DN, som skriver om nån undersökning från Sverige. Väldigt stor andel av svenskarna berättar att de ska "fixa" med huset på semestern. Bygga altaner, lägga sten och sånt trist.
Och jag tänker att det är väldigt skönt att slippa alla de där måstena. Här, i vårt hyrda hus, finns inga såna.
Ibland när jag lagar mat i mitt spanska kök (när ni kommer till Spanien, måste ni äta lammkött. Jag menar det verkligen, även ni som hatar lamm, det är helt annat här. Inte en kofta i sikte!), kommer det märklig musik på podden som jag satt på blanda spår. Märklig i den bemärkelsen att den kanske inte passar in så bra här, i den här miljön. "Så länge skutan kan gå", från en Taube-tributplatta och "Honung och guld" med Gyllene Tider och så "Hälsingland" förstås. De hade kanske passat bättre in på torpet. Men på nåt sätt sträcker jag på mej, i min svenskhet och mitt medfödda vemod, när jag hör dem här i Spanien. Fuck you, Macarena, liksom.
Jag ser fram emot det där torpet ändå, trots att jag måste skrapa färgflagor på snickarglädjen. Jag ser fram emot att bli väckt av flugor på näsan och att lyssna på pratradio. Ta mej fasen om jag inte ska ta och vispa upp lite egen limfärg också, samtidigt som jag lagar gubbröra. Kanske så småningom nåra barnbarn kommer dit och plockar kantareller. I stort handlar det nog om att leva ett sommarliv, där det inte är så jädra noga med allt. En fusion av det liv vi har här på Mallorca - utan planer och klocka - med den svenska sommarn - frisk grönska och svala nätter.
Blir det sen norra Öland eller Blekinge skärgård... ah, what the heck.
(Möjligen är allt detta svenska nåt jag sett i en ölreklam nångång, plötsligt blir jag osäker...)
Kommentarer
Postat av: Mia
Vad jag känner igen mig i det du skriver. Kunde lika gärna varit barndomssomrarna hos min mormor och morfar. Skönt att höra att ni har det bra. Kramar från Mia S med familj.
Trackback
