Tack! (... not...)

Jag vill härmed framför ett tack till alla mer eller mindre goda vänner och bekanta, som på ett högst oklädsamt sätt visat sin avundsjuka över vår Mallorca-flytt. Ni har på detta vis givit mej och min familj ännu mer motivation att bege oss söderut.

Vi har under den senaste tiden sett en del av den allra tråkigaste sidan av vad det vill säga att vara svensk. Den svenska avundsjukan, som man skulle kunna tro vilade i sin 80-talsgrav, har åter uppstått och visat sitt fula tryne.

Ni har med er tråkiga inställning och oengagemang, lagt ett kol på vår äventyrsbrasa. Och genom den för oss tydligt visade missunnsamheten, har ni ytterligare visat oss att det faktiskt kan bli skönt att lämna Sverige. Vi är i denna dag tacksamma över att kollektivt få sparka alla er avundsjuka i röven.

Jag vill inte säga att jag tycker synd om er, ni surmulna gnällsvenskar. Jag vill i stället skicka ut en liten uppmaning till er alla:
Gör slag i saken! Diis ar dö dejs övv facking EU, paeck jår baggs, för helskotta! Våga göra nåt. Det blir liksom inte bättre av att vara sur för att vi ska flytta, det gör ju inte att ni själv kommer så långt på väg. Eller? Ingen kommer att göra det åt er, det är ett faktum.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0