Klicka på "pause"
Mina barn tillhör generationen som aldrig kommer att trycka på knappar; de klickar på allt. Själv har jag sen snart ett år tillbaka klickat på "pause". Jag har lagt allt svenskt i malpåse och försökt tänka i andra banor. Det är ju ingen nyhet, men nu har jag dessutom träffat en hel del andra människor som gjort detsamma. Och det är himla intressant! Hur man ser på det där med livets olika faser, vad man ska ta chansen att göra och hur man fångar dagen.
Jag beundrar folk som ser möjligheter, som kastar sej i ut i nåt okänt och försöker göra allt ännu lite bättre. Folk som inte nöjer sej, inte står med mössan i hand och vågar sticka ut näsan.
Att ta sin familj och flytta till ett annat land, kan kanske av en del tyckas vara just en sån grej. Faktum är väl att många skulle vilja, få får den verkliga chansen och ännu färre tar den när den väl kommer. Här på Mallorca finns det faktiskt en hel del folk som inte ens har fått nån sån chans, utan som själv skapat en möjlighet att bo och försörja sej här. Dem blir man riktigt imponerad av! De strävar på med språk- och företagskuturella olikheter varenda dag. Men de gör det för möjligheten att bo på den här fantastiska platsen och för att under några år se livet från en lite annan vinkel.
Jag rekommenderar alla som får en sånhär chans att ta den. Jag har lärt mej massor - om mej själv och om livet i stort. Det ger självförtroende, nya insikter och fyller på ens bagage med erfarenheter i en hastighet av ungefär tre år per månad. Det är nyttigt att byta miljö, det ändrar också hur man ses på sitt hemland. Och jag kan säga med ganska stor övertygelse att det här inte blir det det sista "utlandet" jag bor i.
En vän sa häromdan "då blev det inte så länge ni stannade i Spanien". Njae, kanske inte sa jag, men till jul kommer det ändå att ha gått ett och ett halvt år sen vi flyttade hit. Det är ju inte en evighet. Men om ni därhemma tänker efter hur mycket ni har hunnit med under den tiden, hur många gånger ni har cyklat till jobbet, hämtat på dagis och handlat på konsum; så har jag varit på Mallorca under hela den tiden. Jag har bara pausat.
Jag beundrar folk som ser möjligheter, som kastar sej i ut i nåt okänt och försöker göra allt ännu lite bättre. Folk som inte nöjer sej, inte står med mössan i hand och vågar sticka ut näsan.
Att ta sin familj och flytta till ett annat land, kan kanske av en del tyckas vara just en sån grej. Faktum är väl att många skulle vilja, få får den verkliga chansen och ännu färre tar den när den väl kommer. Här på Mallorca finns det faktiskt en hel del folk som inte ens har fått nån sån chans, utan som själv skapat en möjlighet att bo och försörja sej här. Dem blir man riktigt imponerad av! De strävar på med språk- och företagskuturella olikheter varenda dag. Men de gör det för möjligheten att bo på den här fantastiska platsen och för att under några år se livet från en lite annan vinkel.
Jag rekommenderar alla som får en sånhär chans att ta den. Jag har lärt mej massor - om mej själv och om livet i stort. Det ger självförtroende, nya insikter och fyller på ens bagage med erfarenheter i en hastighet av ungefär tre år per månad. Det är nyttigt att byta miljö, det ändrar också hur man ses på sitt hemland. Och jag kan säga med ganska stor övertygelse att det här inte blir det det sista "utlandet" jag bor i.
En vän sa häromdan "då blev det inte så länge ni stannade i Spanien". Njae, kanske inte sa jag, men till jul kommer det ändå att ha gått ett och ett halvt år sen vi flyttade hit. Det är ju inte en evighet. Men om ni därhemma tänker efter hur mycket ni har hunnit med under den tiden, hur många gånger ni har cyklat till jobbet, hämtat på dagis och handlat på konsum; så har jag varit på Mallorca under hela den tiden. Jag har bara pausat.
Kommentarer
Trackback
